Det känns som att min värld rasat samman. Pendlar mellan att vilja skrika av ångest, och skrika av ilska.
Hur fan kunde hon bara lämna mig så? När hon vet hur mycket hon betyder för mig, och tydligen betyder jag ingenting för henne. Inte ett fucking piss.
Försöker stänga av känslorna och sluta bry mig, men hur gör jag det? Hur ska jag kunna sluta bry mig om min s.k, nej f.d bästa vän, som betydde ALLT?
Just nu har du gjort mig svag som satan, men en dag kommer jag resa mig upp och inse att jag förtjänar bättre än så.