Hej bloggen.
Idag har jag också mått sådär. Jag grät en skvätt för jag fick sån ångest. Kämpade som fan med tårarna och skrev med min bästa vän samtidigt. Så sa hon "gråt. <3 " och då bara forsade det..att gråta är väldigt nyttigt, och om man behöver gråta så släpp ut det.
Samtidigt som jag hade ångest så tänkte jag på olika sätt att ta mitt liv. Det är INTE okej att må såhär som jag gör.
Jag väntar även på psykoterapi som vården lovat mig men som jag inte fått och jag känner ofta att om jag inte får den hjälp jag behöver så kommer jag ta mitt liv snart. Antingen det, eller lägga in mig på psyk. Min kompis N skrev "Snälla stå ut, hjälpen kommer", och jag hoppas det för jag orkar inte må såhär dåligt. Illa nog med självskadebeteende..:( ville skada mig inatt, och jag var påväg, men vet att jag kommer svika M jättemycket, så jag gick faktiskt ut och rökte..väldigt skönt, bättre det än att skära sig! Om jag får säga mitt.

Nåväl, har inte så mycket att säga o så..ville bara rensa tankarna.

Ta hand om dig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har en sjukt dålig period just nu. Vet knappt vart jag ska ta vägen av all denna oro och ångest. Vill inte oroa mamma med att säga att jag inte mår bra just nu. Jag vet ju tex att det blir bättre, men NÄR?! Jag orkar inte må såhär. Jag orkar inte att...

Så, nu tänkte jag berätta om Han. Han som får hela min värld att snurra, han som visade hur lycka känns. Han bor för en gångs skull bara mellan 2-4 mil ifrån mig (beroende på vilken förälder han är hos), och inte över 25 mil. Nu har jag testat på dis...

Sist jag skrev här var i augusti. Då hade jag träffat en kille som bodde i Malmö, som heter J. Han dumpade mig i september, vi var inte tillsammans eller något sådant, men det tog ändå hårt.  Så hårt att jag la in mig på psyk. Och det var inte bara...

Igårnatt satt jag och ritade. Blev jättefint och jag var jättenöjd. Samtidigt som jag började fundera lite då jag och en vän till mig diskuterade om ett övergrepp hon varit med om. Tills jag insåg själv att jag varit med om ett. Det är bara det att...

Det känns som att min värld rasat samman. Pendlar mellan att vilja skrika av ångest, och skrika av ilska. Hur fan kunde hon bara lämna mig så? När hon vet hur mycket hon betyder för mig, och tydligen betyder jag ingenting för henne. Inte ett fucking...