Som rubriken säger.
Jag känner mig ledsen, lost i själen, alltså jag vet inte hur jag ska beskriva det, jag känner mig bara ledsen och tänker saker "normala" inte skulle tänka på. Typ om jag går in i ett rum undrar jag HUR jag ska ta mitt liv, på vilket sätt som är bäst. Jag vill skada mig hela tiden och jag har stora funderingar på att faktiskt lägga in mig. Så nä, jag mår inte bra.
Gråter hela tiden, ibland av anledningar och ibland inga alls. Jag orkar inte må såhär, en anledning är att jag inte haft mina antidepressiva på ett tag och jag blir helt psykiskt instabil som fan. Jag vet helt enkelt varken in eller ut. Känns som alla drar i mina armar åt olika håll, jag vet inte alls hur jag ska göra. Är så jävla jävla sinnessjukt rädd att förlora min allra bästa vän med. Jag vet inte vad jag ska göra, jag gråter som en tok samtidigt som tänker "Stay strong", men jag vet inte. Jag skulle inte klara av att förlora henne. Hon har en stor jävla plats i mitt hjärta och att förlora henne skulle vara som att slitas mitt itu. Då hade jag nog inte velat leva längre.
Tänker samtidigt såhär "Mig blir du fan inte av med", men jag vill inte tvinga henne att ha mig kvar i hennes liv heller, även om jag kunde, så skulle jag tvinga henne.. Nä alltså, jag älskar henne mer än vad jag älskar mig själv, och så har jag endast sagt om en person tidigare, nämligen min pojkvän.

Vi har 4 år imorgon, jag och min fästman. Kommer skriva om honom då har jag tänkt.
Nu har jag fått ur det mesta av mig, har fortfarande galet mycket ångest, men det släpper nog..

Ta hand om dig